홈
> 디가 니까야 > 17.mahāsudassanasuttaṃ
4. mahāsudassanasuttaṃ, itthiratanaṃ (DN 17.7-마하수닷사나 경, 여인 보)
4. mahāsudassanasuttaṃ, itthiratanaṃ (DN 17.7-마하수닷사나 경, 여인 보)
249. “puna caparaṃ, ānanda, rañño mahāsudassanassa itthiratanaṃ pāturahosi abhirūpā dassanīyā pāsādikā paramāya vaṇṇapokkharatāya samannāgatā nātidīghā nātirassā nātikisā nātithūlā nātikāḷikā nāccodātā atikkantā mānusivaṇṇaṃ appattā dibbavaṇṇaṃ. tassa kho panānanda, itthiratanassa evarūpo kāyasamphasso hoti, seyyathāpi nāma tūlapicuno vā kappāsapicuno vā. tassa kho panānanda, itthiratanassa sīte uṇhāni gattāni honti, uṇhe sītāni. tassa kho panānanda, itthiratanassa kāyato candanagandho vāyati, mukhato uppalagandho. taṃ kho panānanda, itthiratanaṃ rañño mahāsudassanassa pubbuṭṭhāyinī ahosi pacchānipātinī kiṅkārapaṭissāvinī manāpacārinī piyavādinī. taṃ kho panānanda, itthiratanaṃ rājānaṃ mahāsudassanaṃ manasāpi no aticari, kuto pana kāyena. rañño, ānanda, mahāsudassanassa evarūpaṃ itthiratanaṃ pāturahosi.
다시 아난다여, 마하수닷사나 왕에게 사랑스럽고, 보일 만하고, 호감을 주고, 꽃 같은 용모를 갖추고, 너무 크지도 않고, 너무 작지도 않고, 너무 마르지도 않고, 너무 찌지도 않고, 너무 검지도 않고, 너무 희지도 않고, 인간의 용모는 넘어섰지만, 하늘의 용모에는 미치지 못하는 여인보(女人寶-여인 보배)가 나타났다. 그리고 아난다여, 그 여인 보배에게 목화나 옥양목 같은 몸에 닿는 느낌이 있었다. 다시 아난다여, 그 여인 보배의 몸은 추울 때는 따뜻하고, 더울 때는 시원했다. 또한, 아난다여, 그 여인 보배의 몸에서 단향목의 향기가 났고, 입에서는 수련의 향기가 났다. 아난다여, 그 여인 보배는 마하수닷사나 왕보다 먼저 일어나고 나중에 잠잔다. 어떤 일을 하든 순종하고, 기쁘게 행하고, 사랑스럽게 말한다. 아난다여, 그 여인 보배는 마하수닷사나 왕을 의(意)로써도 거역하지 않는데, 말로써야 어찌 그렇겠는가. 아난다여, 마하수닷사나 왕에게 이런 여인 보가 나타났다.